Det var tur att vi fick lite tips kvällen innan för annars hade vi inte haft så stor aning vad vi skulle göra vår andra dag i Kyoto.Den här dagen åt vi frukost på hotellet vilket var mycket bättre än hotellfrukosten på Star Hotel i Tokyo. En annan avgörande skillnad: i Tokyo låg restaurangen i källaren i Kyoto låg den på högsta våningen med utsikt över staden. Trevligt.

Vi var sedan mycket effektiva och klämde in två “tempel” på förmiddagen (ordet “tempel” är vårt samlingsnamn för allt buddistiskt och shintoistiskt, jag ber om ursäkt för det) . Det första, Rokuon-ji, har en paviljong i guld (guldfärg och tunna skikt av bladguld är väl också guld). Det andra, Ryjōan-ji, har en zenbuddistisk stenträdgård. 15 stenar står utplacerade på ett välkrattat grusunderlag på ett sådant sätt att man aldrig kunde se alla samtidigt. Lite fusk tyckte jag efter som minst en av stenarna knappt gick att se alls ur någon vettig vinkel (och enligt wikipedia kan man se alla från en viss punkt om man är tillräckligt lång).

All denna effektivitet måste ha tagit musten ut oss för sedan lyckades vi att gå vilse bland Kyotos välstrukturerade gator på väg till nästa mål. Gatorna i centrala Kyoto går oftast helt nord-sydligt eller väst-östligt. Hur vi än gick lyckades jag leda oss helt fel. Men strax innan vi gav upp uppenbarade sig rätt väg och vi kom fram till Nijōslottet. Detta slott var hemvist för shogunen, snubben som styrde i ett par hundra år istället för kejsaren. Det coolaste med slottet var dess näktergalsgolv i korridorerna. Golvet var designat så att det gnisslar när man gick på det så att man skulle slippa folk som hade hemlig fuffens för sig.

En snabb detour till hotellet och sedan tog vi taxi till okonomyakirestaurangen vi ätit på i går. Mer om detta vid ett senare tillfälle men kortversionen är att ett missförstånd från mitt håll fick restaurangägaren att verka känna sig skyldig. Han lovade att fixa allt ändå om vi kunde stämma möte dagen efter. För att han inte skulle tappa all sin heder sa vi att det var ok, vi klämde in ett möte någon enstaka timme innan det var tänkt att bära av till Hiroshima.

Som avslut på kvällen letade vi upp lite livligare kyotogator för att spela arkardspel och äta. Matbiten löste vi på ett japanskt snabbmatställe. Bättre mat än all tänkbar snabbmat i Sverige för under 50 spänn inklusive en stor öl.

På vägen hem promenerade vi en liten senväg via Gion, de exklusiva nöjeskvarteren där det hör till vanligheten att folk anlitar geishor. Vi såg en handfull kandidater till riktiga geishor men vi är inte helt säkra på någon. Det är inte någon ovanlighet att se japanskor komma gåendes på stan i kimono men någon av de vi såg måste antagligen varit the real deal. Huruvida det är en bra sak eller inte överlämnar jag till någon som vet mer om dagens geshiaverksamhet, mig veterligen är det välutbildade kvinnor som är anlitas för att vara ett intressant sällskap, inget mer.

Blogg
geisha, Gion, Japan, kimono, Kyoto, shogun